Hem
Vilsa
Vem är vi?
Jag heter Annelie Mårtensson och har alltid haft en förkärlek till djur, särskilt katter.
Jag lever tillsammans med min man Stefan, våra yngsta barn Ludwig och Adlaine, vår hund Queenie som är en Belgisk Vallhund, vår huskatt Vilsa och Baileys som är en Helig Birma i en liten by i Skåne som heter Linderöd.
Min dotter Elin Lindström som bor i Malmö tillsammans med våra andra birmor Skessans Malibu och som är dotter till Baileys, Noppeligans Kavat ”Milou” som vi köpt i Norrköping av Elisabeth Bellerud och jag är de i familjen som har det största kattintresset men hela familjen älskar våra djur.
Queenie
Hur startade det?
Det var Elin som, sedan hon var liten alltid kommit hemdragandes med alla sorters djur, kom hem med en liten tunn kattunge som inte hade någon mamma och tyckte vi skulle ta hand om den. Detta var Vilsa. Vi bodde då i Malmö. Vi visste ju inte när hon var född men trodde hon var c:a 8 veckor gammal så vi hittade på en födelsedag åt henne. Detta var hösten 2005, så hon är idag c:a 6 år gammal och är familjens råttfångare. Hon lever numera i skogen i Linderöd hos oss som kastrerad pensionär efter att ha fött en kull på 4 friska ungar 2006 och som alla fick bra hem.
Elin gick då i gymnasiet och träffade där en tjej vars birmor nyss fått en ensam liten birmaunge. Detta var den 17/12- 2006 då Baileys föddes. Den ¼- 2007 fick vi hem henne – vår blåmaskade birmatjej, och Vilsa satte sig helt emot detta. Än idag har Vilsa agg mot Baileys, men de bor så att de inte tvunget behöver vara på samma ställe samtidigt, men emellanåt ryker de ändå ihop.
Baileys växte och blev fertil medan Vilsa var kastrat men tryckte ner Baileys. Så för att få Baileys i löp fick hon flytta till Elin ett tag.
2008 ställde vi ut Baileys som 1½ åring där hon kom trea med fin bedömning.
Inte förrän i början på januari 2010 löpte Baileys ordentligt sedan hon flyttat hem till Elin. Snabbt for vi iväg till den redan inplanerade och tilltänkta hanen Kungsljusets.A. Napoleon. Parningen blev lyckad och den 13/3- 2010 födde Baileys fyra fina välskapta ungar; 3 blåsköldpaddsmaskade honor och 1 blåmaskad hane.
Alla ungarna fick bra hem. Hanen Skessans Curacao flyttade till Höllviken och två tjejer Skessans Strega och Skessans Lakka bor i Danmark tillsammans. Skessans Malibu behöll vi till kommande avel, utsällning och sällskap och Baileys blev kastrerad och flyttade tillbaka till Linderöd och skogen där hon stormtrivs med sitt skogsliv, trots bråkstaken Vilsa.
Vad hände sedan?
Skessans Malibu och Elin är oskiljaktiga. Malibu kände sig dock väldigt ensam efter att hennes systrar (som bodde kvar tills de var 7 månader) flyttat och hon verkade deprimerad,( birmor vill oftast inte vara ensamma). Vi tänkte; vi ställer ut henne och finner oss sedan en bra hane att para henne med, sedan behåller vi en unge ur kullen, så blir hon inte ensam…. Ödet ville dock annorlunda.
På Sydkattens utställning i Malmö den 9/3- 2011, då Malibu blev 3:a precis som mamma Baileys blivit 2008, pratade jag med några hanägare. Det visade sig vara svårt att hitta linjer där de inte var för närbesläktade. Jag hade även ringt några innan dess och kollat stamtavlor. Dessutom ville jag gärna para henne med en tabby hane.
Under väntans gång på utställningsdagen hade vår vän Rebecca kollat blocket och hittat en helt underbart vacker liten chockladtabbygosse som var till salu uppe i Norrköping – Bara runt hörnet ju från Skåne…. Dagen efter var Noppeligans Kavat tingad av mig, galna skånetjej.
Söndagen därpå den 17/4- 2011 körde vi hela vägen till Norrköping och hämtade hem vår lilla krabat som var såå söt såå…
Den 14/5- 2011 ställde jag ut både Malibu och Milou, (som vi kallar honom nu) i Kristianstad. Milou var då strax under 4 månader och Malibu 1 år och 2 månader. Utställningen gick bra och Skessans Malibu fick sitt första cert och Milou blev uttagen till panel (som yngste deltagare). Han vann dock inte.
Utställning var den 8/10- 2011 i Lund var det bara Noppeligans Kavat ”Milou” som ställdes ut och blev även denna gång uttagen till panel och fick Ex1. Han ställdes som junior så inga cert kunde utfärdas. Nu hoppas vi på en parning mellan våra fina birmor och färgerna kan bli många då Noppeligans Kavat bär på färgen dilution.
Nästa utställning är redan anmäld i Västra Frölunda den 3-4/12-2011 då jag ska ställa Noppeligans Kavat båda dagarna och hoppas på två cert dessa dagar.
